Hej på er! 
 
I tisdags när jag lämnade Elise så brast mitt hjärta och det jag fruktat så länge blev verklighet. 
Alla lämningar har gått så himla bra, men den här morgonen tittade hon på mig, läppen hängde och till slut kunde hon inte hålla inne tårarna längre. En av fröknarna hade tagit upp henne i famnen och just när tårarna kom så skulle jag precis stänga dörren. 
Där och då kände jag hur mina egna ögon blev fyllda av tårar, men det stod många föräldrar utanför och jag försökte skaka av mig det – trots att det är helt okej! 
 
Fredrick lämnade Elise igår och idag och han berättade att hon håller händerna för ögonen och säger ‘nej, nej, nej’ när de ska till förskolan. När han frågar om det ska bli kul där så säger hon ‘nej’ och skakar på huvudet.
 
Elise är 2 år. Snälla, låt det vara så att hon inte riktigt förstår vad det är hon säger nej till. På lärarna låter det som om hon har så himla kul och när jag hämtat henne så ser hon ut att trivas riktigt bra. Allt har gått så bra hittills – är detta en svacka och kommer den gå över?
 
 
 
 
Dela gärna här: Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Du kanske också gillar

4 comments

Svara

Jag tänker såhär. Barn säger nej till att de ska lämnas,alltså själva separationen. Det är det hon protesterar emot och är orolig för. Sedan har hon säkert jätte skoj och tycker det är roligt men kan inte hålla isär förskolan och separationen. Men det klart det känns bättre när de springer in och vinkar glatt!

Svara

Så är min son ibland också (2 år o 3 månader). Mycket nej och vill inte och såklart även när det gäller förskolan. Några dagar förra veckan grät han men personalen säger att han slutar så fort jag är utanför grinden (men absolut ingen rolig känsla). När jag hämtar har han alltid så kul och vill inte gå hem.
Det som funkat för oss är att förbereda honom på vad som kommer hända (kvällen innan och på morgonen). T.ex idag följer mamma dig till förskolan, jag lämnar dig på gården, vi kramas och sen är det hejdå så att du kan leka ett tag, äta god mat och sedan kommer mamma och hämtar dig.
Funkar faktiskt jättebra för nu känns det som att han har koll (får bestämma på vilket sätt vi ska säga hejdå) och det är mycket mindre dramatik. Sorry att det blev långt det här men detta funkar just nu iallafall 😉 sen hår det ju upp o ner med de små barnen så klart o alla känslor 🙂

Svara

Vi försöker förbereda, men att gå igenom dagen så som ni gör är ju ett supertips! Miljoner tack goa du <3 Kram!

Svara

Your email address will not be published. Required fields are marked *