Syskonavundsjuka & syskonkärlek.

Hej! 
 
Jag måste bara få skriva av mig lite. Dela lite tankar med er och hoppas på att någon av er kan dela med er av erfarenheter :)
 
Den 8 december 2015 så föddes Julia. 14,5 månad efter Elise. Elise var supersnäll - intresserad men petade inte eller slogs som jag hört mardrömshistorier om. Nu däremot - barnen älskar varandra och leker allt bättre och bättre, men visst kan de kivas lite om vem som ska ha vilken leksak. 
 
Om max 2 månader kommer nästa syskon och jag funderar på hur det kommer bli. Jag tror verkligen att Elise kommer se henne som sin lilla docka som hon ska pyssla om, ge napp till och ge sina nallar till. Elise känns så stor nu och lite mer omhändertagande än Julia. Därför undrar jag lite hur Julia kommer reagera. Hon som bara är och kommer vara något äldre än vad Elise var när hon fick sin första syster. 
 
Julia och Elise är så otroligt olika till sättet. De är som natt och dag. Och eftersom Julia är så otroligt kelig, lite mammig och mycket pappig så undrar jag om hon kommer bli avundsjuk när någon annan vill dela tiden med henne och Elise?
Det är klart det kommer bli alldeles fantastiskt, men jag kan inte låta bli att låta tankarna springa runt lite.  
 
Ni som har fler barn - hur har de reagerat när de yngre syskonen kommit hem från BB? 
 
Kram.
// Du kommer bli världens bästa storasyster lill-Julen. På delad förstaplats med din syster <3 //

Elises nya solglasögon.

Ni kan kalla henne stadsglidaren, haha. Hon är sååå stolt över sina nya glasögon som är en blandning mellan mammas och pappas. Jag tycker de är superfina!
Köpta på Lindex (killavdelningen) om någon undrar :)
 
Kram. 
// Hon är såå stolt min lilla gullunge. Glasögonen är köpta på Lindex :) //
 

I barnrummet: vårt babynest.

I samarbete med Jollyroom.
 
Hej på er! 
 
Babynestet vi hade till både Julia och Elise fick vi av ett par kompisar - visst är det härligt när saker kan gå i arv? De barnsaker vi har nu kommer absolut ges vidare till de som behöver dem. Kommer ni ihåg när jag skänkte bort barnkläderna som vi inte använde? Kanske en favorit i repris fast på leksaker också så småningom? :) 
 
Men efter 2 barn har det här babynestet verkligen gjort sitt och det var dags för ett nytt. Jag tycker den där gammelrosa färgen är så himla fin och kunde inte låta bli att beställa en likadan. Vår förra var något mörkare i färgen och trots alla kräkningar, genomkiss osv så lyckades den hålla sig fin väldigt länge. Det är ju så himla skönt när man kan dra av skyddet och bara slänga in det i tvätten :) 
 
Det här babynestet kommer från Jollyroom och finns även i grått
 
Kram.
// Det här babynestet kommer bebisen ha. Finns även i grått! //
 
I samarbete med Jollyroom.
 

Svar på tal: Var är Emmy?

Fråga:
Hej! 
Hade ni inte en hund eller missminner jag mig? 
Skulle du inte skriva ett inlägg i så fall om hunden, ras och lite sådan fakta och gärna hur det fungerat med hunden och barnen? 
Alla jag känner som skaffar barn skickar av hunden så fort barnet föds och skyller oftast på att man inte kan ha barn och hund samtidigt osv. Vore intressant att läsa något sånt, då vi vill gärna skaffa hund men vet ej vad vi har att vänta oss när det blir barn :) 
Kram
 
Svar:
Hej! Du är verkligen inte ute och seglar! :) Visst hade vi hund och har egentligen fortfarande. Jag skaffade Emmy (en prazsky krysarik - liten pinscher typ) när jag och Fredrick precis träffades så idag blir hon runt 5 år. Hon är verkligen min lilla ögonsten. När Elise föddes så hade vi kvar henne, men när Julia kom till världen så passade mamma henne den första tiden. Mamma bor ute på landet och har själv en hund och en katt så jag visste ju att hon skulle njuta mer av det livet än av stadslivet antagligen. Tanken var dock att ta hem henne igen - såklart. Hon fungerar så bra med barnen och de fullkomligt älskar henne. Problemet är att jag är så kluven; mamma är väldigt fäst vid Emmy, Emmy har sin hundkompis Charlie där och hon får springa fritt på ängar vareviga dag. Därför känns det så taskigt att ta tillbaka henne till stan, samtidigt som vi saknar henne och jag är väldigt för det där med att barn ska få växa upp med djur om man har möjlighet.
Vi får se hur vi gör helt enkelt - det handlar för oss inte om att vi inte skulle kunna ha hund, utan mer om Emmys bästa :) 
 
Emmy är som sagt en Prazsky Krysarik - en ettrig liten hund med både temperament, energi och en himla massa kärlek. Det är en rätt 'skällig' ras egentligen och reserverad mot främlingar, men får man pli på det så finns det inte någon mer kärleksfull goding än denna mini-pinscher. 
Namnet Prazsky Krysarik betyder råttfångarhund och har använts till att jaga ut råttor från klokerna i Tjeckien. Det är en lättlärd hund som passar bra till agility, lydnad, spår osv om man vill. 
Rasen är annars ungefär 20-23 cm hög och väger ungefär 2,6 kg. Färgen är svart, brun eller blå med tanteckning samt enfärgad gul eller röd. 
 
Så jag tycker att vill man så kan man - det går (oftast) att ha både hund och barn :) 
 
Kram. 
// Bild tagen på Emmy igår :) //
 
 
 
 

Snälla sömnmetoder för barn.

Hej på er! 
 
Elise har faktiskt varit en riktig baddare på att sova sedan hon bara var ett par månader. Ganska snabbt började hon sova genom hela nätterna, medan Julia börjat göra det först när hon passerade året - tänk vad olika de kan vara trots att de har samma föräldrar. Fredrick är en av de som sover rätt dåligt, medan jag kan sova genom allt (förutom barnens gnyande - är inte det märkligt?) så jag antar att Julia fick ärva ett par gener från honom ;) 
 
Hursomhelst, det finns ju faktiskt en del metoder man kan testa på sina små. 
Har du testat någon av de här?
 
Sömnplanen
Den individuella lösningen som behöver minst 2 veckor för att man ska se resultat. 
Vad går den ut på? Börja med att skriva en sömndagbok. Hur länge sover ditt barn? Hur ofta och hur länge är barnet vaket under natten? Logga varenda rutin och även powernapsen på dagen. 
Försök skapa en stillsam läggningsrutin som barnet kan förknippa med natt. Musik/ljud, minska på tupplurarna under dagen, bestäm er för en läggningstid osv.
Skriv in dina lösningar i sömnplanen - som ett schema för att lyckas få barnet att somna och sova bättre.
Följ planen i 10 dagar. Utvärdera och revidera om det behövs. Ge det 10 nya dagar. Justera efterhand.
 
Tassmetoden
Metoden kommer ursprungligen från Kanada och används flitigt i Finland. 
Tanken är att man med en mjuk, tung hand ska lägga denna på bebisens kropp för att hjälpa honom/henne att komma till ro, precis som djur gör när de lägger en tass på sin unge. Viktigast är att ta bort handen innan barnet somnar så att det får somna själv.
Vad går den ut på? Lägg handen på barnets mage, bröstkorg, sida eller rygg beroende på hur barnet ligger. Säg gärna något lugnande som att "mamma/pappa är här", "nu ska vi sova" etc. 
Fortsätter barnet att gråta så kan du smeka barnet över mage, skuldror, rygg eller rumpa. Sista steget - om barnet fortsätter gråta - är att ta upp och vagga barnet. När han/hon lugnar sig så lägger du ner det igen och behåller handen på en stund till. 
 
Stanna-kvar-sättet
Tillvägagångssättet kommer från den brittiska psykologen Penelope Leach som skrivit boken The Essential First Year. Tanken är att barnet ska somna i sin egen säng medan du flyttar dig längre och längre bort. Dela upp flyttningen på ungefär en vecka för att sedan kunna gå ut från rummet när veckan är slut. Här gäller tålamod.
Vad går den ut på? Barnet ska vid vaket tillstånd läggas i sin säng. Säg godnatt och placera dig själv intill barnets säng (på tex en stol) och sitt där tills barnet somnat. Prata inte, men vyssja gärna om barnet verkar oroligt. Ta inte upp henne/honom ur sängen. Flytta stolen en bit bort efter ett par dagar, men inte så långt bort att barnet inte kan se dig. Öka avståndet lite för varje kväll, men ha inte för bråttom. 
 
Titta-till-sättet
Påminner lite om det föregående sättet, men med ett annat syfte.
Vad går den ut på? Lägg barnet i sängen, säg godnatt och gå ut ur rummet. Om han/hon börjar gråta så går du in igen för att visa att du finns där. Säg godnatt igen och gå ut. Gör om detta tills barnet kommit till ro.
 
Övriga tips för att ge barnet en bättre sömn:
  • Se till att rummet inte är för varmt eller kallt
  • Kolla barnets blöja - är den torr?
  • Lägg barnet mätt
  • Se vad som passar just nu - mycket kan ändras och inget barn är likt något annat
  • Gör förändringar pö om pö om du tex ska sluta nattamma - ett bra tips kan vara att stanna kvar inne hos barnet ett par dagar
  • Rummet bör vara mörkt
  • Fram tills barnet är ca 6 månader så kommer han/hon med stor sannolikhet behöva äta på natten
Har du några tips som fått ditt barn att sova som en prins eller prinsessa så får du gärna dela med dig! :)
 
Kram.
 
De 4 metoderna ovan kommer från Vi Föräldrar's hemsida. 
Samarbetspartners